Cruise to the edge – 2018

Så var det äntligen dags igen. En äkta proggrock kryssning från Tampa till Belize och Costa Maya i Mexico. Stefan åkte ensam medan Annika stannade kvar på Hawaii.

Vi seglade med Royal Caribbean och Brilliance of the seas, ett enormt fartyg med plats för en riktig teaterscen och salong med parkett och balkongrad, hela 13 våningar. Trots att jag valde en budgethytt, var den rymlig och jättefin.

Minst 4 scener var igång samtidigt över hela båten och huvudscenen var uppe på pooldeck (våning 11). Den var arrangerad sidledes så att man kunde stå/sitta framför, men även gå runt den en trappa upp.

 

Artister då? Huvudattraktionen var Yes och bilden är tagen under en Q&A. Under de tre spelningar som var i teatern fick man inte ta med systemkameran, så tyvärr finns inga bra bilder därifrån. Yes spelade en 1-10 konsert där man valde ut en låt från de första 10 albumen (av 21) och spelade de i en följd. Kul var att man hade med Tony Kay på keyboard som gästartist. Han var med i gruppen under de första 3 skivorna. Annars har gruppen decimerats på sina originalmedlemmar och det är i mitt tycke bara Steve Howe (Gitarr) kvar. Alan White (trummor) har så dålig hälsa att han ersattes på spelningen och kom in en kort stund på slutet. Billy Sherwood (Bas) ersatte Chris Squire redan 2015 efter hans bortgång och gjorde tyvärr en mycket dålig insats. Han var ur takt för det mesta och klantade sig genom att starta en ny passag som de andra inte riktigt var med på.

Genom sin biljett blev man tilldelad en röd eller blå grupp för de stora showerna. Yes var den ena och Marillion och Steve Hackett de andra, ingen fotografering tillåten.
Hackett var fantastisk och han spelade några låtar från sina första soloskivor, men sedan mestadels Genesis. På bilden syns han spela med Dave Kurzner, mer om honom nedan. Kul var att sångaren var Nad Sylvan och basist Jonas Reingold, båda svenskar och jag lyckades kom in på båda spelningarna.

Dave Kurzner och vänner uppträdde även på prepartyt (se FB inlägg) där de spelade Pink Floyd.  Det blev helt magiskt då alla musiker har någon gång spelat med PF. Daves egna material är också superbra, så honom såg jag flera gånger ombord.

Att delta på en kryssning som denna innebär också att man kan sätta sig ner vid vilket bord som helst vid måltiderna och prata med personer som har samma intresse som du själv. När de förstod att jag är svensk kom alltid bandet Moon Safari upp som samtalsämne. En grupp som är i det närmaste okänd i hemlandet, men i dessa kretsar oerhört hyllade. Grejen med dem är att de sjunger oerhört bra stämsång. Tack grabbar.

Parallelt med all musik hade Roger Dean en stor utställning med mängder av sin konst som prytt diverse skivomslag. För endast $35000 kunde man köpa detta original.

 

Marillion då? Inte ett band i min smak och Steve (sångare) är för arrogant mot sin publik.

Jag har bara skrivit om en bråkdel av allt som hände, inte ens om landstigningarna, och andra band jag såg var Gong, Focus, Saga, Sons of Apollo, Martin Barre, Glass Hammer ……

Är du nyfiken på fler bilder från kryssningen, hittar du dem här och om du skulle vilja åka själv i februari 2019 kommer all information finnas här.

Ses vi ombord 2019?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.