Margaret River – vin, får och foto

Här i Margaret River uppfylldes alla tre av våra teman för vårt tjänstledighetsår. Vi fick möjlighet att besöka 9 vingårdar, fårfarm och ta mängder av bilder. Se fotogalleriet för fler.

Utgångspunkten var Bridgefield guesthouse, ett ursprungligt hotell från förra sekelskiftet där de flesta orginaldetaljerna är bevarade. Vårt rum hade till och med en liten uteplats.

 

En dag tog vi en guidad tur så att vi båda kunde koncentreras på vinet.

Att få besöka små som stora producenter var hur kul som helst. Det vi fick lära oss är bl.a. att druvorna Cabernet Sauvignon och Chardonnay dominerar produktionen, för att de helt enkelt har bäst förutsättningar. Men vi stötte även på 100% Malbec och Zinfandel och diverse blandningar.

Trots att det ibland finns Merlot inblandat i en flaska Cabernet Sauvignon kan det ändå bara står Cab. på etiketten. Det finns nämligen en regel att om att man måste deklarera andra druvor om dess halt överstiger 25%.

 

Det är inte bara rött som görs här, utan även mycket vitt och rosé. På den vita sidan finns bredvid Chardonnay, SBS (Sauvignon Blanc + Semillon 60/40) och SSB  (Semillon + Sauvignon Blanc 60/40).

 

Förutom själva vinerna är det som alltid även sällskapet som är ett stort nöje. Vi fick träffa flera vinkännare att dela våra intryck med, bl.a. en kvinna som är vinansvarig på en restaurang i Florida.

 

För att besöka fårfarmar var det bäst att ringa i förväg och då blev vi välkomnade till familjegården Big Valley Campsite och få träffa Kevin. De hade även som sido-verksamhet att driva en campingplats på sina marker.

Han visade oss runt med stor glädje och passion.  De har ett par tusen får av  rasen Carradale där köttproduktionen står i fokus. De får inte många kronor för skinnen.

 

 

Däremot är ullen eftertraktad och det gäller att trådarna är så fina som möjligt för att ge styrka.
det är spännande att lära hur olika förutsättningarna är mellan Sverige och här och Kevin lyssnade fascinerat på hur det går till hemma hos oss.

 

Att resa är för oss också möjligheten att få komma närmare livet på platsen. Vi fick den möjligheten genom att besöka lördagens Farmers market och restaurangskolans lunchbjudning.

Eleverna hade en tuff utmaning i att bestämma menyn samma dag då de skulle inhandla ingredienserna på marknaden. Det skulle bli en 3-rätters lunch där deras eget producerade vin, rött, rosé och vitt, serverades till.

Vi fick ett fantastiskt trevlig sällskap vid bordet av Caroline och hennes mamma Peggy.

 

 

 

Fotot då? På Berry farm fick Stefan tillfälle att fånga ett antal fåglar, bland annat dessa två. De andra kan du se under “fåglar” under fotogalleriet.

 

Busselton

Nu har vi rört oss söderut mot vindistriktet Margaret River, men inte hela vägen fram, vi är i Busselton. I vår nya fas bor vi fortfarande på campingplatser, men i cabins som den på bilden ovan.

Busselton är en typisk sommar/badort med en låååång jetty, närmare 1841 meter.

 

 

 

En jetty kan närmast beskrivas som en lång pir, byggd för att överkomma de långgrunda stränderna, avsedd för frakt av varor till och från stan.

 

 

I detta fall var det timmer som  på 1800-talet fraktades över andra delar av Australien och hem till Storbritannien, men självklart också andra förnödenheter. 

 

 

Jettyn i all ära, vi hann på en dag även se Ngilgi Caves, en vandring ner 37 meter i underjorden  …

 

 

 

… äta lunch på Bootleg Brewery och …

 

 

 

 

… besöka en vingård, Aravina Estate.

Andra dagar har vi även vandrat i, nationalparker och supit in den häftiga naturen som detta land ger på så många ställen.

Fler foton finns nu under Stefans fotogalleri och en ny flik Australien3. Fler blomsterbilder ligger uppe på blomsidan.

Vi ses på Margaret Rivers vingårdar snart.

Perth och nästa fas

I Perth har vi under en veckas tid fått bo hos Erik, en nästan släkting till Stefan (hur man nu kan vara det), son till hans morbrors andra fru. Via honom har vi fått ta del av familjelivet i Australien.

Bland annat har vi följt med på ett par barnkalas och genom det fått träffa och umgås med Eriks barn. Det första arrangerades i en vacker park med Harry Potter som tema 

 

 

Här är Cloudy

 

och

 

 

Arlo

 

 

 

 

Vi har även fått träffa Eriks nära vänner Rick och Kylie. Vi hade en magisk kväll med picknick vid stranden. På bilden ses från höger, Annika, Kylie, Rick och Erik.

 

 

Barnen hade det lika kul. På bilden är Rick och Kylie med deras barn.

 

 

 

Vi stannade tills dess solen gått ner

 

 

 

 

Då vi turistat Perth har vi besökt marint museum, botanisk park och framför allt Rottnest Island.

 

 

 

Rottnest Island ligger 30 minuters båtfärd utanför Perth och har fått sitt namn efter Holländare som trodde att djuren Quokkas var gigantiska råttor, men de är snarare en kängurusort.

 

Havet som sköljer in över öns stränder kommer mestadels från Antarktis och är fullständigt kristallklart och inte bara semesterfirare badar och snorklar här,

 

det gör även sälarna.

Fler bilder är upplagda på fotogalleriet.

 

 

Vi har har under tiden i Perth även under en kväll lyckats träffa våra goda vänner Mita och Karin från Sverige, då vi råkar vara i samma stad under samma korta tid.

Men nu inträder nästa fas vilket innebär en bilfärd utmed sydkusten till Sydney. Vi har köpt oss en Toyota Camry 2005 som är fullständigt genomgången av en mekaniker så att den säkert tar oss den långa sträckan. Vi ses under vägen.

Sista biten mot Perth

Under den sista veckan med vår campervan, har vi långsamt stävat mot Perth. Vi har upplevt olika vatteneffekter där bakterier är inblandade.

I Shark Bay finns en mycket speciell vattenmiljö som orsakas av avdunstning av havsvattnet, som gör det oerhört salt. Bara cyanobakterier överlever och de tros vara starten till liv på jorden då de avsöndrar syre. Så så här kan det ha sett ut en gång i begynnelsen.

Vidare söderut i Gregory fann vi den stora rosa sjön. Du kanske misstänker att bilden är Photoshopad, men icke så. Sjön är så rosa som bilden visar och det beror även här på en sorts bakterie i vattnet.

 

Andra mycket speciella naturfenomen på vägen såg vi vid Cervantes. The Pinnacle dessert. Hårda stenstoder som kommer upp ur sanden. Ingen vet exakt hur de uppkommit, men en trolig teori handlar om att de ursprungligen är rotsystem från träd som samlat på sig mineraler och under hårt tryck och miljontals år har blivit hårdare är kalkstenen omkring.

Norr om Perth finns ett stort område som är berömt för sina “wild flowers”. Det är områden där naturen självt är trädgårdsmästare. Vi kom en aning sent för att se det mesta av markblommor, men i

 

Badgingarra NP fick vi en 3 kilometers vandring med mängder av vackra blommor. Se fler bilder under Stefans fotogalleri/
Naturfoto/Blommor.

 

Nu tar den första delen av vår Australienresa slut, men nästa fas står redan vid dörren.

Carnarvon

Efter att ha levt ett med naturen, passerade vi Coral Bay mitt under skollov. Husvagnar och campervans stod som packade sardiner på en liten yta och vuxna och barn sprang fram och tillbaka till stranden. Lyckliga, men under ett stort ståhej. Vi åkte vidare.

Vi landade i den pittoreska staden Carnarvon under 3 nätter på en fantastisk caravanpark, rent prydligt med ett glatt gift par som drev det hela. De arrangerade en välgörenhetsmiddag en kväll då vi fick umgås med andra campare.

Under de veckor vi har varit på vägarna har vi kunna filosofera över minimalism, hur lite man egentligen behöver för att ta sig igenom en dag. Missförstå oss gärna rätt, för vi vet att vi inte lever ett vanligt liv nu, men ändå är det inte mycket utöver det vi har med oss som saknas. Vi går upp med solen och gör något vettigt med dagen, äter lagom och regelbundet och är trötta på kvällen när solen gått ned. Vår campervan är inte av den minsta sorten, men långt ifrån den största, så vi får planera matinköp och annat för att få plats. En lyx är att kunna stanna upp på en farm och köpa färsk frukt och grönt och just här har det varit den bästa platsen för det. Att bo på en liten yta får oss också att fundera på hur lite vi skulle kunna klara oss på där hemma, så framtiden får visa vad som händer den dagen vi kommer hem. Tänk att vi ändå lyckades med att slarva bort fyra saker av de få vi har, skärbräda, kaffebryggare, duschcreme och avloppsslang. Av de fyra var det bara duschcremen som inte återfanns.

Carnarvon är en märklig plats. Här odlas 70% av hela Western Australias alla grönsaker och frukter, men endast 3500 personer bor här.

Glansdagarna var på 60-talet när man byggde den första antennen för satellit-kommunikation mellan England och Australien och härifrån sändes också den första direktsända TV sändningen. I och med det valdes platsen också för NASA’s kommunikationsstation för rymdprogrammen. Om ni någonsin kommer förbi så ska ni inte missa museet.

En annan turistattraktion är ”1-mile jetty”. Den kan närmast beskrivas som en mycket lång pir som fungerat som transportplattform för varor fram och tillbaka från skeppen på redden, då det är mycket långgrunt. För att nå den får man först gå 3 km och väl framme får man veta att jettyn är stängd av transportmyndigheten på grund av säkerhetsrisk, den håller på att rasa. Men en smoothie, kaffe och scones till lunch piggar upp.
En kväll blev vi rekommenderade att gå till den lokala Yacht klubben och deras kvällspub. Vi blev välkomnade av värden och presenterade för alla medlemmar och Hillary och Garry bjöd in oss till sitt bord.

Vi hade så trevligt att vi blev hembjudna på kvällskaffe då även Janice och Gordon följde med. De var två flyktingar från Zimbabwe efter att deras farm blev beslagtagen av den nya regimen.

North Mandu

Vi har nu haft möjlighet att bo på North Mandu i Ningaloo tillsammans med Graham och Julie. Det var hittills den mest underbara plats man kan tänka sig att stanna upp på. En plats vid havet där naturen kommer till dig, bara du tar dig tid att vänta och låta det ske.

Flera wallabies (en mindre sorts känguru) sökte upp oss och levde i vår närhet. De letade efter vatten. Att sedan kliva ner till stranden och sätta på sig snorkelutrustning och vada ut i ljummet vatten, stoppa ner huvudet och simma som i ett akvarium, var hur häftigt som helst.

Olika koraller och fiskar möter dig varje gång, även om man hickar till lite när en revhaj simmar framför ögonen. De är dock så skygga att de är mer skraja för oss än tvärtom.

 

Att leva på detta sätt i all enkelhet utan eluttag och vattenkran, får en att riktigt komma ner i varv. På natten är det stjärnhimmelen och månen som får stå för belysningen. Annat behövs inte.

 

På stranden hände för oss även en sällsynthet i att en större sköldpadda hade letat sig upp på en sanddyn och började lägga ägg. De gör det mest på nätterna, men inte denna.

Det är inte bara stränderna som lockar, utan också de många härliga vandringarna.

Vi tog tillsammans den tuffare Mandu Mandu trail över 5 kilometer och kämpiga klättringar.

 

 

 

Mycket väl värt när man kommit upp på bergstoppen och kan skåda ut över floddalen som letar sig fram till mynningen mot havet. Nu under den torra perioden är den helt uttorkad men fylls snart på under vintern som räknas som the wet season.

Det var superkul att även få se den skygga rockwallabien.

 

 

 

Vi kunde se flera valar från stranden, men för att se dem på riktigt, tog vi en organiserad båttur för valspaning i solnedgången.

Det tog inte lång tid förrän de första valarna dök upp. En hona med sin kalv simmade runt oss flera gånger.

 

 

Frågan var mest om de mer lekte med oss, än vi med dem.